Norr om Stan 20 år – Med tillförsikt och genuin framtidstro mot framtiden

Inför jubileumsåret är det på sin plats att reflektera kring Norr om Stan rf – NoS, vänner emellan – vad NoS är och varför NoS 20 år efter sitt grundande fortfarande är relevant.

NoS grundades hösten 2003 av fem lokala svenskspråkiga föreningar, som en fortsättning på projektet Fritidsverksamhet på svenska i norra Helsingfors. Tanken var att föra över projektet i något bestående, det vill säga en samarbetsförening som skulle:

Hjälpa medlemmarna att samla och sprida information om fritidsverksamhet på svenska;
Fungera som stöd i administrativa uppgifter, till exempel sköta löneutbetalning;
Se till att ordna fritidsverksamhet på svenska där efterfrågan fanns och ingen annan gjorde det.

NoS stadgar har granskats i några omgångar sedan de skrevs, men funnits vara fortsättningsvis gångbara och adekvata. Och det spännande är, att NoS är minst lika relevant idag som för 20 år sedan! Norra Helsingfors med omnejd är fortfarande en svensk glesbygd med långt mellan kulturinstitutionerna, men, vågar jag påstå, med större samhörighetskänsla än två decennier tidigare.

Ur Norr om Stans stadgar

”Föreningen är en politiskt och religiöst obunden idéell sammanslutning, vars syfte är att utgöra en gemensam takorganisation och en knutpunkt för svenskheten i norra Helsingfors med omnejd. Föreningen främjar och stärker sammanhållningen och förmedlingen av kulturarvet inom medlemsföreningarna och den svenskspråkiga befolkningen i området.

Föreningen fullföljer sitt syfte genom att kontinuerligt arbeta med att bevaka utbudet och efterfrågan på fritidsverksamhet på svenska i norra Helsingfors med omnejd samt med att sprida information om verksamheten. Föreningen fungerar som stöd- och kontaktorganisation mellan föreningar, privatpersoner och andra instanser som arrangerar eller utnyttjar svensk service. Föreningen arrangerar möten, diskussions- och informationstill[1]fällen, kulturevenemang, kurser, klubbar och andra aktiviteter som överensstämmer med föreningens syfte.”

Konsten att kombinera behov, resurser och frivilligenergi

Styrkan i NoS har från första början varit att initiativet bottnat i ett riktigt behov. ”Gräsrötterna”, det vill säga lokala eldsjälar, har varit med och bidragit med lokalkännedom, kontakter och gränslöst mycket tid och energi ända från start. Ett stort behov har ända sedan start varit alla former av språkstärkande fritidsverksamhet på svenska för barnen i de lokala skolorna. NoS har hjälpt till att ordna klubbverksamhet i flera skolor och bland annat avlastat föräldraföreningarna från att behöva kunna finesserna kring löneutbetalning, och därmed frigjort dyrbar föräldraenergi till annat.

Läger under skolornas lovtider ordnas på rutin, och brukar,
trots kölistor till de mest populära veckorna, i slutändan oftast kunna töja
för att ta in alla dem som mest behöver plats. Nya verksamhetsformer testas
enligt behov, och bland annat hantverkskurser, it-undervisning för seniorer,
familjekurser i matlagning och keramik, musiklek och familjecafé samt diverse
annan verksamhet har uppstått under åren.

Vi kan alltså med fog säga att vi känner vårt arbetsfält. Utmaningen är såklart att aktivt hålla kontakt då nya personer kommer in på olika ställen, och upprätthålla kontakt även då pandemier och andra utmaningar prövar verksamheten och de aktivas resurser. Här vågar jag gissa att NoS bidragit till att skapa en viss resiliens, en känsla av sammanhang och tilltro till att verksamheten är viktig och behövs. Och att ingen är ensam i arbetet för samhörighet och språkbärande verksamhet i området.

Ett praktexempel på föreningssamarbete: Finlands 100-års jubileum 2017 och projektet 100 km svenska stigar, inom vilket inte mindre än 18 nya hemstadsstigar togs fram av lokala eldsjälar! En kulturgärning utan like, som genom samarbetet fick enormt mycket större synlighet än vad ensamma stigar var för sig hade nått upp till. Bild från en guidad Brobacka-promenad som NoS ordnade tillsammans med Helsinge Kyrkoby Ungdomsförening i augusti 2017. Foto: Katja Salojärvi

Föregångare i språkstödjande och trygg fritidsverksamhet

Nu, liksom för 20 år sedan, kommer över 90 procent av barnen i områdets svenska skolor från flerspråkiga hem. Språkstödjande verksamhet är alltså extremt relevant för barnens skolgång. Mångsidig fritidsverksamhet bidrar också till inklusion och delaktighet samt förebygger ensamhet och utslagning. Eftermiddags- och lovverksamhet för barn avlastar föräldrarna och bidrar till att barnen får en sund, trygg och hälsofrämjande vardag i stället för den skärmtid som oövervakad fritid ofta innebär redan för rätt unga barn.

Ungdomsmusikalerna i högstadierna Helsinge 2009, 2015 och 2018 och Åshöjden år 2016 och 2019 har också varit otroligt fina och givande projekt, naturligtvis inte att förglömma alla de fina klubbar, kurser och läger liksom otaliga evenemang och projekt som ordnats under åren, med NoS som motor. I bilden Helsinge Skolas Romeo & Julia-ensemble år 2015. Foto: NoS bildarkiv

Ted ”Morris” Svensson överraskade eftisbarnen och föräldrarna med sin gitarr på våren 2018. Foto: NoS bildarkiv

Hobbyverksamhet ska inte heller vara en lyx förbehållen de vällottade, utan är snarare en mänsklig rättighet för växande barn. Socialt umgänge och kreativ sysselsättning med trygga och motiverade ledare är den bästa gåva en stressad förälder kan ge sitt barn.

Att samhället nu börjar vara där som NoS var för snart 20 år sedan, med Finlandsmodellen för hobbyverksamhet som bevis för insikt om att hobby- och eftermiddagsverksamhet är viktigt för varje barn, är samtidigt ett uttryck för verksamhetens relevans.

Stadig finansiering behövs för att garantera kvalitet och kontinuitet

Ekonomiskt har NoS de finlandssvenska fonderna och stiftelserna att tacka för extremt mycket. Genom alla år har Svenska kulturfonden, Tre Smeder och stiftelsen Brita Maria Renlunds minne samt ett flertal mindre fonder och stiftelser möjliggjort att NoS utöver den direkta verksamheten också kunnat ha en kanslifunktion, med det mer svårfinansierade nätverksarbetet som en kontinuerlig tråd i helheten. Statliga och kommunala bidrag samt inkomster från verksamheten uppgår även under ”bra” år till högst 50 procent av inkomsterna.

Privata bidrag är alltså väsentliga för att behålla helheten på en nivå som garanterar både kvalitet och kontinuitet. Dessa två K-ord är också kraftigt bidragande faktorer till att NoS lyckats skapa sig en plats som en välsedd samarbetspart i nätverk och verksamheter, samt numera är en relativt trygg och attraktiv arbetsplats. Att NoS under sin 20-åriga existens också har bidragit till att bortåt 400 unga har fått en första erfarenhet av arbetslivet är inte heller någon dålig merit!

Det är alltså med tillförsikt och genuin framtidstro vi skådar framåt. Vi hoppas på att fler ska få upp ögonen för vikten av att umgås på svenska över åldersgränserna, och vikten av att möjliggöra detta lokalt också för dem som inte annars haft möjlighet därtill. NoS som verksamhetsmodell fungerar, men ensam är ingen stark. Däremot finns det inga gränser för vad man kan åstadkomma tillsammans!

GLU – exempel på ett framgångsrikt nätverkssamarbete

NoS bestående kanslifunktion har också betydelse som möjliggörare av olika typer av projekt och laboratorium för olika verksamhetsformer, varav det aktuella projektet GLU, gruppledarutbildning för 14–17 -åriga unga, är ett exempel. Målen inom projektet är bland annat att öka ungdomarnas välmående, erbjuda positiva erfarenheter av att jobba med barn, och en chans att växa med förtroendet, både genom praktik och teori om vad det innebär att ha ansvar då man jobbar med barn.

GLU är ett resultat av önskemål om kunskaper NoS som arbetsgivare vill att de som ansvarar för våra grupper ska ha, samt av ett långt samarbete med flera andra organisationer som delar detta intresse. Utan tidigare samarbete på flera fronter, inte minst med de lokala högstadieskolorna, skulle initiativet ha varit långt svårare att få i gång.

Allt det praktiska kring förverkligandet av GLU är också ett resultat av aktiv dialog och lyckat samspel med en lång rad olika aktörer inklusive Vanda stad, Finlands svenska 4H, Barnavårdsföreningen i Finland, Förbundsarenan, Esbobygdens ungdomsförbund, SFV:s studiecentral, Nylands svenska ungdomsförbund, Folkhälsan, Sydkustens landskapsförbund, Finlands Svenska Scouter, Finlands Svenska Idrott m.fl. Finansiellt stöds GLU av Helsingestiftelsen, SFV, Svenska kulturfonden, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Aktiastiftelsen i Esbo-Grankulla; Vanda, Helsingfors och Esbo städer samt Regionförvaltningsverket i södra Finlands län.

Projektet bär också frukt: sedan starten våren 2021 har 81 unga utexaminerats, och av de drygt 120 som inledde utbildningen hösten 2022 blir en del färdiga ännu före årsskiftet. Nåsta år är målet att kunna erbjuda utbildningen för en hel årskull unga i de svenskspråkiga skolorna i huvudstadsregionen – och några språkbadsklasser, satelliter på andra håll i landet och andra spännande initiativ!

Artikeln är skriven av Katja Salojärvi som är verksamhetsledare för Norr om Stan och har i augusti 2023 jobbat 20 år för NoS och dess föregångare, projektet Fritidsverksamhet på svenska i norra Helsingfors. Artikeln har ursprungligen publicerats i infotidningen Det händer Norr om Stan 1/2023.