Nedre Malm
Guidning på promenaden i Nedre Malm, som på kartan finns på södra sidan av järnvägen, punkterna 1-19. Start vid Malms kulturhus vid Nedre Malms torg.
Tack vare järnvägen kom Malm att växa snabbt. Såväl industrier som människor flyttade hit där marken var billigare än i Helsingfors.
Den första haltpunkten togs i bruk 1871, främst för de militärövningar som hölls på slätmarkerna. Kring 1910-talet fanns här bl.a. sodafabrik, fiskkonservfabrik, sandtegelfabrik, maskinverkstäder och elverk. En mängd stickspår såväl norr som söderom stationen hade byggts.
Ett spår mot nordväst ledde till VRs grustag och i förlängningen till den avstjälpningsplats som till 1946 fanns vid nuvarande Trollstensparken. Ett annat mot nordost ledde förbi Ormusbacken till Malm begravningsplats.
Liktågen trafikerade 1894-1954. En ny stationsbyggnad kom till 1934 fast i landsvägen och var länge den enda i Finland som byggts ovanför spåren. När det nybyggda köpcentret stod klart 1986 tog man i bruk den nyaste stationen, även den ovanför spåren (på bilden).
För en större karta, klicka på bilden.
När Finland förklarade sig självständigt den 6 december 1917 var Malm-Mosabacka-Staffansslätten redan en förhållandevis stor tätort. Det svenska språket hade ännu en stark ställning i kommunen; vid en folkräkning 1920 fann man att 38% uppgav svenska som modersmål. Tack var järnvägen var förbindelsen med Helsingfors god och främst mindre bemedlade personer sökte sig gärna därifrån till det mera lantliga Malm, som fram till inkorporeringen med Helsingfors 1946 var Helsinge kommuns administrativa centrum.
Jordbruksnäringen dominerade, men fler industrier och manufakturer sökte sig hit, här fanns gott om utrymme och billig arbetskraft. Sandudds tapetfabrik, Semptalin takpappstillverkning, en tegelfabrik, en fiskkonservfabrik och företag som sysslade med jordbruksmaskiner tyckte att Malm/Staffansby/Mosabacka var tjänligt område. I den andra centralorten Dickursby fanns redan färgfabrik och tygspinneri.
1957 bygdes det första höghuset på Malms bygata 8-10, men först i början av 1980-talet började man bygga det nuvarande Malms centrala delar, torget och området kring järnvägsstationen inklusive den kännspaka promenadgången över järnvägsspåren.
Malms begravningsplats, den största i Helsingfors, grundades år 1890 på ett fält som använts av armén som övningsområde redan under svenska tiden. Den har utvidgats flera gånger.
Länge gick liktåget från bårhuset i Ås med uppehåll i Åggelby för kunder från Forsby fattiggård längs ett sidospår till begravningsplatsen. Nuvarande Orrtuppsvägen och det korrekt namngivna Gamla banstråket finns där banan tidigare gick.
Sedan medeltiden hade Malm sina gamla hemman som Brusas, Ströms, Pehrs, Filpus, Örskis och Haga vilkas ägare/innehavare mestadels hade svenska som modersmål. Gårdarna fanns kring den bäck som numera kallas ”Långinoja”. Lokalbefolkningen hade gett bäcken namn efter den omtalade husbonden Victor Lång på Filpus.
Helsingfors-Malm flygplats byggdes år 1936 och var Helsingfors huvudflygplats tills Helsingfors-Vanda flygplats öppnade till olympiska spelen år 1952. Flygplatsen i Malm byggdes på den ”bottenslösa” Tattarmossen.
1. Malms kulturhus
Byggnaden är ritad av Reino Huhtiniemi och Kimmo Söderholm och stod färdig 1994. Inredningsarkitekt Kaarina Huhtiniemi har planerat största delen av interiören.
Huset inhyser för tillfället stadens kulturtjänsters enhet, Malms bibliotek, det finska arbetarinstitutets enhet, Norra Helsingfors musikinstitut, en konstskola, handarbetsskolan Helsky och ett dansinstitut samt Palmias lunchrestaurang och café. I de båda salarna ordnas flitigt olika kulturprogram.
Tanken var att huset skulle förbindas med Nedre Malms torg utanför, och via promenadbron även till övre Malms torg på andra sidan järnvägen med vattentema. Tyvärr visade det sig snart att bassängerna utanför huset inte höll vatten och de har stått tomma till dess att torgets bassänger fyllts med mylla och gräs. Dessvärre blev vattentemat förverkligat på andra sätt då taket upprepade gånger visat sig läcka, så även efter en kostsam renovering som färdigställdes så sent som sommaren 2017.
2. Köpcentret Malmin Nova
Bron och köpcentren på båda sidor öppnades 1987. Malmin Nova har byggts till och renoverats i flera omgångar, senast 2015. Elaka tungor skvallrar att stadens iver att bygga bostäder på Malms flygfält har att göra med att Malmin Nova ägs av en av våra ledande politiker. Den största butiken i köpcentret är Citymarket, medan det genuint lokala representeras av bageri och café Baguette. Diverse klädes- och kedjebutiker kommer och går.
3. K.H. Wiiks gata
3. Socialisten Karl Harald Wiik från Malm var ett av arbetarrörelsens starka fästen, med prominenta figurer så som Viljo Sohkanen, under inbördeskriget ledare för det ökända röda gardet från Malm, och finlandssvenske socialisten, sedermera marxisten K. H. Wiik som fått en egen gata i Malm. Wiik var lantdags- och riksdagsman i flera omgångar från 1911 fram till sin död år 1946, men hann även med att sitta i fängelse för sina prosovjetiska åsikter åren 1941-1944.
4. Axel Gallén-Kallelas hem
Axel Gallén-Kallelas hem 1890-1895 I början av 1890-talet, som ung och nygift med Mary (f. Slöör), bodde Axel Gallén-Kallela några år i Malm. Hemmet låg precis invid järnvägen i hörnet av Ladugårdsvägen, i en trävilla som sedermera fått ge plats för kontors- och affärslokaler. Den officiella förklaringen var att huset hade stora fönster åt rätt väderstreck och därför var utmärkt som ateljé – man kan också tänka sig att de betydligt billigare hyrorna långt utanför centrum spelade en viss roll för det unga paret.
Bild på Gallén-Kallelas Talvimaisema, Vinterlandskap (Harmaa talvipäivä Malmilla) från 1890 som ingår i en privat samling kan ses på Gallen-Kallela Museets hemsidor.
5. Krusbärsbrinken
Krusbärsbrinkens gamla skolbyggnad från 1912 hör till de tidigaste skolbyggnaderna i Malm. Den har genom åren fungerat som finskt lågstadium och byggts ut i flera etapper. Den hör också till de ställen dit förskolebarnen från Gula huset i Staffansby fått ta sin tillflykt då rören upprepade gånger frusit under stränga vintrar.
6. Rotemästargatan (Ruotumestarinkatu)
Gatan har fått sitt namn redan 1952 av ett gammalt soldatrotetorp ”Tappers” som låg i närheten. Den fungerar som skyltfönster för Helsingfors småhus och är även Malms inofficiella julgata p.g.a. invånarnas ivriga julpyntande.
På initiativ av byggnadstillsynsverket och påhejade av stadsplanekontoret startade man 2006 en arkitekturtävling med målet att skapa en förtätad småhusbebyggelse med små, enkla men väl anpassade hus till ett rimligt pris: Helsingfors småhus. Arkitektbyrån Frondelius+Keppo+Salmenperä Oy segrade. Efter en stapplande början har Helsingfors-småhuset utvecklats till ett välkänt alternativ bland alla monteringshus.
7. Långens å
Bäcken dränerar hela området kring Malms flygplats. Vid senaste sekelskifte var den och dess omgivning i ett bedrövligt skick. En restaureringskampanj startade. Man putsade bäckfåran, lade nytt grus på plats, stenar för fisk att vila bakom och röjde sly intill bäckfåran. I dag är bäcken en prydnad för Malm och hela nordöstra Helsingfors. Promenadstråk gör det lätt att njuta av naturen och i vattnet kan man se laxfiskar söka sig lämpliga lekplatser. Till och med kungsfiskare lär häcka här.
Brusas gård i Malm som det ser ut idag.
Ströms gård
Gamla svenska folkskolan i Rikroken 2
8. Brusas
Huset är från 1800-talet men gården hör till de hemman som finns med på den äldsta existerande kartan över Malm, ritad av Samuel Brotherus år 1702 och är omnämnd i dokument redan på 1400-talet. Huset stod emellanåt tomt, men är under 2010-talet upprustat och bebos numera av två familjer.
9. Ströms
Alldeles invid Långens å ligger gårdarna Ströms och Brusas nära intill varandra. Liksom Brusas är också det något yngre Ströms rätt helt nyligen renoverat från topp till tå. I huvudbyggnaden höll förvaltare Sundqvists fru skola på svenska, upenbarligen i början av 1900-talet. På 1920-40-talet bodde det 14-16 familjer på gården, numera är huvudbyggnaden tre familjers hem.
10. Gamla skolan, Rikroken 2
Uppe intill Långens backe vid Ladugårdsvägen står Malm svenska folkskola. Skolan grundades år 1896, men verkade till en början i flera andra hus – det är oklart exakt när man fick tillgång till Rikrokens fastighet. I varje fall fungerade huset som svensk skola ända till 1991, då Staffansby skolas nybygge stod klart vid Trastvägen 20.
Rikroken 2 testamenterades nåt tag på 1900-talet till Helsingfors stad, och donatorns vilja var att det skulle reserveras för svenskspråkig kulturell verksamhet. Tyvärr har staden tolkat det som uttryckligen just ett önskemål, och efter att den svenska skolverksamheten flyttade har huset haft flera olika hyresgäster och är numera hemort för den internationella skolan Kielo.
11. Haga gammelgård
Haga gammelgård i Gamla Helsingforsvägen 1 är Malms äldsta hus från 1836 som tidigare varit gästgiveri där bl.a. Zacharias Topelius lär ha övernattat.
12. Skolbyggnad fr. 60-talet
Färdigställd 1965, arkitekt den i hela Finland kände skolplaneraren Osmo Sipari som blivit känd som medhjälpare till Viljo Rewell när man ritade Hotell Palace (Södra Kajen). Skolan ansågs verkligen som ett föredöme då den hade specialutrustade klassutrymmen för den då gällande medborgarskolans behov, och ett bibliotek i ett annex.
13. Långens/Filpus, Ribackavägen 3
Gården hör till de medeltida hemmanen i Malm, Filpus. Victor Lång blev ägare till gården 1911 tack vare att den var hans hustrus, Josefa Eklunds arvedel. Den nuvarande ståtliga huvudbyggnaden stod klar 1913. Den gamla, som låg nära bäcken, hade rivits. Victor Lång kom från Sibbo och var såväl jordbrukare som begravningsentreprenör. Han var också aktiv inom det komunala och kulturella livet. Han hade en tid studerat vid nuv. Ateneum och i huset finns en fris som han lär ha målat.
Nu innehas huset av stiftelsen Lilihemmet som där har sitt huvudkontor. Stiftelsen har vårdhem för kroniker, mest sådana med mentala störningar. Ett av hemmen, ”Pekki”, finns nedanom gården.
En av historierna gällande Lång var att hans begravningsbyrå tillverkat Bobrikovs kista – på förhand… Annons från Hbl 10.11.1914.
Haga gammelgård, foto av Kari Hakli 1969, Helsingfors stadsmuseum
Långens/Filpus, foto av Tuula Sipilä; Helsingfors stadsmuseum
14. Örskis
Byggnaden är från slutet av 1800-talet men hemmanet fanns redan på medeltiden och har också kallats Malmby gård. Folkakademin (sedermera Akan, numera belägen i Borgå) grundades i Malm år 1907 och fungerade här ända till 1928. Senare har huset fungerat som barnhem ända till 1967 och därefter bl.a. aktivitetscentrum och Emmaus hemvist. Numera innehas husen av Hare-Krishna rörelsen, som också driver den vegetariska restaurangen Govindam.
15. Gamla bron
Vägen genom Malm har varit hårt trafikerad åtminstone sedan 1400-talet, därom vittnar flera gästgiverier längs vägen och, inte minst, de stiliga stenbroarna över Långens å och Vanda å i varsin ända av Kyrkobyvägen. Ladugårdsvägen (idag Gamla Helsingforsvägen) som leder mot Vikhållet har fått sitt namn av ladugårdarna där. Stenbrons ursprung är från slutet av 1800-talet men när Långens bäck restaurerades i början av 2000- talet förstärktes och höjdes bron.
16. Pehrs
På andra sidan av landsvägen ligger Pehrs, ännu ett av de gamla hemmanen. Byggnadens äldsta del lär vara från 1800-talet. Byggnaden associeras starkt med kommunalläkaren Helge Nyman, som i 50 år bodde i ena ändan av huset och hade sin privatmottagning i husets andra hälft.
Pehrs gård
17. Malms flygfält
Malms flygfält invigdes av president Kyösti Kallio den 15.5.1938. Fram till dess hade flygtrafiken skötts av sjöflygplan med bas på Skatuddens sida mot Kronobergsfjärden. 1933 hade den svensk-amerikanske flygaren Charles Lindbergh med sin likaledes flygbitna hustru, journalisten Anne Morrow-Lindbergh besiktigat två möjliga platser i närheten av Helsingfors, nämligen Domarby gårds marker och det sanka området vid Tattaråsen i Malm. De rekommenderade Domarby.
Dock var det lättare att utvidga flygplatsen om den förlades till Malm, och så blev det. Staten fick arrendera området på 99 år av staden. Efter krigsslutet hösten 1944 var den ryska övervakningskommissionen chef på Malm, civilflyget använde sig av Åbo eller ibland Hyvinge.
I dag är Malm skyddat som unik flygplatshelhet från 1930- talet men Helsingfors stad har planer på att bygga bostäder för ca 20 000 personer där. Finavia som leder flygtrafiken i landet lämnade Malm redan 2016. Man får nu flyga där, men utan hjälp av flygledning.
18. Filpusparken
Filpus är en av områdets många trevliga och välhållna lekparker. De kännspaka kullarna och mångsidiga lekplatserna gör parken intressant för både yngre och äldre barn.
19. Nedre Malms park
Parken som är planerad av Lars Barnö byggdes på 1990-talet i anslutning till Malms kulturhus, och består av flera olika delar med landskapsarkitektoniska element så som formklippta träd och buskar, en vattenbassäng, japanskinspirerade gröna marktäckare och buskar samt en rosengård. Parken domineras av den stora glaspaviljongen i mitten, där det om somrarna ordnas flera olika evenemang, bl.a. gratis undervisning i salongdanser.
Malms flygfält, foto av A. Pietinen år 1938.
Klicka här för att fortsätta till Övre Malm