Kårböle
Promenaden i Kårböle är ca 4 km och tar ca 2,5 h med start vid Kårböle FBK:s parkeringsplats, Brandvägen 5 av en 4 km lång tur med start vid Kårböle FBK, Brandvägen 5, Vanda.
Astrid Nurmivaara
En guidad tur i Kårböle, som sträcker sig över stadsgränsen Helsingfors och Vanda, ordnades i juni 2017 i samarbete med Kårböle gille, Guidefyren rf. och Kårböle uf med Astrid Nurmivaara som guide. Under turen besöktes Kårböle skola, Drängstugan och Malmgård, Husbacka och Abrams hemman.
Astrid Nurmivaara står också för texten och bilderna som följer här och som beskriver punkterna på kartan här intill. De har publicerats tidigare i artikeln Kårböle 600 år – idag en delad by mellan Helsingfors och Vanda i infotidningen Det händer Norr om Stan nr. 3-2018.
För en större karta, klicka på kartabilden.
1. Kårböle FBK/Kaarelan VPK, Brandvägen 5, Vanda; 2. Nydal, Letalavägen 7, Helsingfors; 3. Pirjo-Pitsi, Letalagränden, Vanda 4. Skogen,berget och jättekastet, Helsingfors; 5. Frontmanna-parceller och Orbis, Sorolavägen, Helsingfors; 6. Stentrapporna av ungdomsföreningslokalen Håkansberg, Kårböle uf; 7. Helsingfors universitets kolonilotter; 8. Kårböle folkskola, Sorolavägen, Helsingfors; 9. Rutiån; 10. Malmgård med äppelträdgården; 11. Malmgård;12. Midsommarberget; 13. von Glahns park; 14. Rukkila; 15. Malmgårds kapell; 16. Boställsskvären; 17. Malmgårds daghem; 18. Hundpark, odlingslotter, Vanda; 19. Husbacka; 22. Abrams; 21. Ring II
Kårböle historia
Kårböle är skriftligen upptecknat första gången 1.3.1417 vid tinget i Tolkby. Bönderna i Forsby var irriterade över Padismunkarnas rätt och sätt att fiska i Helsingå (Vanda å). I det tinget deltog Magnus från Karisbola (1417), senare Korbölle (1540) och Korböleby (1543). Fast bosättning har alltså funnits i Kårböle vid en sidofåra till Vanda å (Rutiån) ända sedan medeltiden. De arkeologiska fynden i Myrbacka påvisar människans bosättning och jakt-och fiskeresor till området redan 7000 år tidigare.
Byn Kårböle i Helsinge sträckte sig i söder till nuvarande norra Haga, i väster till Kånala och Tavastby, i öster till Baggböle och i norr till Mårtensby. På motsvarande område bor uppskattningsvis 70 000-80 000 invånare år 2017.
Det finska namnet Kaarela tillkom år 1959.
Kända stamhemman i Helsinge, Kårböle från 1540-talet är Gamlas, Tolfmans, Malmgård (sedan 1946 Helsingfors) och Husbacka, Abrams (Vanda).
Byn delades itu i den stora inkorporeringen år 1946 och gränsen drogs längs Malmgårds rån mitt genom Kårböle by. Efter inkorporeringen användes namnen Södra och Norra Kårböle ända fram till år 1992. Stadsdelsnamnet Kårböle inkluderande Gamlas, Malmgård och Håkansåker används inom Helsingfors. I Vanda har stadsdelarna Gruvsta, Myrbacka och Klippsta uppstått på Kårböleområdet.
1. Kårböle FBK/Kaarelan VPK, Brandvägen 5, Vanda
Kårböle FBK (frivilliga brandkår) har sin fortfarande aktiva verksamhet på Branddepån med regelbundna veckoövningar. Branddepån är byggd år 1948 och hotad av Ring II. Brandvärnet var underställt Kårböle skyddskår i början av seklet 1900.
2. Nydal, Letalavägen 7, Helsingfors
Bostadshuset på Nydal är byggt år 1910 av ägaren byggmästaren Richard Wickström som också deltog i byggandet av ungdomsföreningslokalen Håkansberg år 1907.
Huset bebos av samma släkt i femte led. Ladugården från 1952 fungerade ännu på 1960-talet som svinhus. Svinmat avhämtades från matserveringar i Helsingfors. På småbruket idkades även tomat-, potatis-, grönsaks- och blomsterodling och produkterna såldes på torgen i Helsingfors, vilket var typiskt för gårdarna i Helsinge.
3. Pirjo-Pitsi, Letalagränden, Vanda
Från stamlägenheten Husbacka såldes bergsområdet till företagaren Pentti Palotie på 1960-talet. Palotie startade spetsfabriken Pirjo-Pitsi och tillverkningen av bryggor i företaget LipLap-laituri.
4. Skogen, berget och jättekastet, Helsingfors stad
Stigen genom skogen för dig till en liten damm med ett jättekast. Tystnad råder, grönska med höga furor med sköldbark som bildats efter beständighet mot väder och vind i över 150 år. Här kan du stanna en stund och bygga kor, lamm och hästar av kottar och tänka på barndomens lekar ss 12 stickor på brädet och kurragömma. Tidigare kunde man också blicka över det fina öppna landskapet mot Myrbacka.
5.Frontmanna -parceller och Orbis (Helsingfors, Sorolavägen )
Om du väljer sandvägen (Letalavägen söderut) kan du också finna en oas med en lekpark och bortom den ett stort egnahemshusområde med frontamannahus och ännu en bit längre bort vid Larin Paraskesväg ett befästningsområde med löpgravar och kanonfästen från 1914-18.
Vid Sorolavägen 20 inledde elektronikföretaget Orbis sin verksamhet redan år 1949. Familjeföretaget flyttades i sonen Markku Linna-Aros händer år 1993. Grundaren Leo Linna-Aro konstaterade år 1979: ”De goda åren har aldrig förorsakat oss huvudbry, än mindre huvudvärk, av den enkla anledningen att man inser de goda dagarnas existens först när de är förbi.” Orbis byggde ett nytt hus för sin verksamhet vid Gamla Kårbölevägen 9.
6. Stentrapporna av ungdomsföreningslokalen Håkansberg och Kårböle uf
Om du tar stigen upp från Sorolavägen eller fortsätter stigen ner från jättekastet så kommer du till stället där ungdomsföreningslokalen Håkansberg låg mellan åren 1907-1976. Där återstår att se två stentrappor, den längre ledde in till tamburen och festsalen, den andra till sceningången.
Kårböle ungdomsförening grundades år 1901, först som en filial under Malax uf (förryskningstiden). Agonomen Johannes Jernström, inspektorn på Malmgård upplät marken för Kårböle ungdomsföreningshus och detta hyresförhållande jämte upprepad vandalism på huset på 1970-talet, obefintlig verksamhet samt krav på omfattande renoveringar ledde till rivningen av föreningshuset år 1976. Kårböle uf:s första ordförande var Anna Jernström gift Sundman.
Föreningen hade i begynnelsen en byggnadskommitté, sångkör, hornkapell, bibliotek med 700 böcker, dramatisk krets, syförening (Kårböle marthakrets från år 1936), trädgårdskommitté, folkdanslag, idrottskrets (If Helsinge Atlas från år 1945). Dessutom deltog kårbölebon Toini Felin (Jönsas) i Helsinge dräktkommitté som utformade Helsingedräkten, vår vackra bygdedräkt.
Kårböle uf har återupptagit år 2016 sin verksamhet efter 40 år av törnrosasömn under en ny styrelse och ordförande Astrid Nurmivaara.
Ungdomsföreningshuset Håkansberg
Författaren Arvid Mörne var hedersmedlem i Kårböle uf och han skrev dikten Kårböle som ingår i diktsamlingen Mörkret och lågan (1926). Dikten upplästes vid Kårböle byns 600-års jubileumsfest 22.4.2017, nästan exakt 600 år senare räknat från 1.3.1417, då byn första gången skriftligen nämns.
Kårböle
Gamla by,
mången sky
plöjt din himmel, sedan denna
bygd blev till och solen sken
på din första åkers ren
i en vildmarksglänna!
Var den lång
årens gång?
Sveden brann och gles blev skogen.
Stilla öktes bondens arv,
gav med nya tidevarv
nya fält åt plogen.
Lust och nöd!
Liv och död!
Sång vid vaggan, gråt vid båren!
Du har skådat allt som var,
står med fält och minnen kvar
gamla by i våren.
7. Helsingfors universitets kolonilotter
Vid Sorolavägens södra sluttning kan man se kolonilotter med färggranna blommor i augustisolen. Området har spår av den kamkeramiska tiden 3300–2800 f Kr.
8. Kårböle folkskola, Sorolavägen, Helsingfors
Kårböle by hörde till de större byarna i Helsinge och man önskade barnen en god framtid. Vägen till skolan i Helsinge kyrkby var lång och därför startade man en skolfond för att samla pengar för Kårböle skolan. En folkfest ordnades år 1894, Malmgård upplät marken och skolan byggd enligt modellritningar blev klar år 1896. Skolhuset från 1896 är fräscht och nymålat när Finland fyller 100 år.
Den röda drängstugan från 1790-talet fungerar som eftermiddagshem och rum kan hyras för kontor av privata aktörer (administreras av Kårböle Gille).
Skolans nyaste byggnad är från år 1994 och har både matsal och gymnastiksal. Kårböle skolan är numera en filial under Hoplaxskolan.
Den första föreståndaren år 1896 hette Aline Sevon och eleverna på fyra klasser var då 26 till antalet. År 2017 hette Hoplaxskolans rektor Mia Förars-Pöytäniemi och biträdande rektor vid Kårböle-enheten var Katja Kairisalo.
Elevantalet i Kårböle skolan är år 2017 över 70 och har klasserna 1-5.
Den underbara gården möjliggör trädgårdsodling i undervisningen.
Kårböle folksola
Bro över Rutiån nedanom Abrams
9. Rutiån, en grön oas
Rutiån har även kallats Lerån 1737, Ruttin ån 1837 och Kårböle ån 1950. Rutiån var i början av vår tideräkning en fåra till Helsingå (Vanda å) som rann ut i Finska viken. Landhöjningen ändrade riktningen, Rutiån blev en liten bäck med sumpmark där vide och klibbal trivs.
Längs stränderna växer också hägg, granar och ställvis ask. Naturen har ett rikt fågelliv med ett 50-tal fågelarter, ss näktergal, lilla hackspetten, gräsand, kricka, trädgårdssångare, buskskvätta och svarthätta.
Många ovanliga växtarter och ett fyrtiotal tickor av olika slag har man också upptäckt. Myggblomster (Hammarbya paludosa) är en liten ovanlig vitblommig orkidé likasom knottblomster (Malaxis monophyllos) en orkidé med gröna blommor.
Den mycket ovanliga insekten halvknäpparen (Hylochares cruentatus) har påträffats här och Sahlbergs halvknäppare (Dirrhagofarsus attenuatus) såsom även den svartvita trägnagaren (Hedobia imperialis) som Carl von Linné beskrev år 1767.
10. Malmgård med äppelträdgården
Äppelträdgården hade på 1940- och 1950-talen som mest 2.500 äppel-, päron- och körsbärsträd som planterats av studenterna inom trädgårdsskötsel.
Valspråket på finska löd: ”Jos jokainen päivässä omenan söis, niin lääkärit pulassa takkinsa möis” (fritt översatt:” Om var och en äter ett äpple om dagen, så får läkarna hänga sin arbetsrock på knaggen”)
Då var Malmgård en försöksgård med jordbruks- och växtodling underställt Helsingfors universitet. Nu är antalet fruktträd ca 350 st och i den tidigare äppelträdgården innanför granhäcken har man byggt höghus.
11. Malmgård
Bostället Malmgård är uppritat i Samuel Brotherus karta år 1695 som löjtnantsboställe, 10 år tidigare hade Karl XI återtagit de adliga förmånerna.
Men år 1579 hade amiral Bengt Söffringsson Juusten fått hela Kårböle och Tavastby som förläning av kung Johan III för sina framgångar som amiral över Narvas farvatten och slaget vid Svensksund.
Juusten hade som befallningsman på Åbo slott upplåtit slottet åt hertig Carl och blev därför tillfångatagen. Maktkampen mellan Sigismund och hertig Carl fördes till stor del i Svearikets östra halva och många bönder fick sätta livet till, så också i Helsinge. Hertig Carl steg till tronen som Karl IX och Juusten frigavs år 1602.
Juustensvägen i stadsdelen Malmgård påminner om mannen. Den gamla huvudbyggnaden är troligen riven och där ligger nu funkisbyggnaden ”Opisto” från 1941 som byggdes till studentbostäder åt praktikanterna vid jord- och skogsbruksfakulteten. Huset byggdes med hjälp av fångar under den tid som Malmgård hade fängelse. Nu fungerar ungdomsbostadshuset Suojapirtti där.
Den nuvarande ”huvudbyggnaden” i trä är i privatägo och byggd enligt vissa källor redan år 1734 enligt andra år 1796.
Privatbostad, fungerat som personalbostad på Malmgård, byggd på 1700-talet.
Ungdomsbostadshuset Suojapirtti, den f.d.Opisto på Malmgård
12. Midsommarberget
Midsommarens fest samlade gårdsfolket på berget, flaggan drogs i topp och en vacker utsikt mot Kårbölebäcken och över Tolfmans och Gamlas ängarna och åkrarna öppnade sig. Stora askar, mongoliska lönnar, douglasgranar och sembratallar vittnar om ett arboretum. I trädens skugga blommar gulsipporna om våren.
von Glahns park i vårblomning
13. von Glahns parken och tre-fyra betydelsefulla män
Mellan husen finns en liten park och där kan man stanna upp och minnas tre eller fyra betydelsefulla män om du ännu vill ägna en tanke åt också Bengt Juusten.
Löjtnanten Giert von Glahn vid Nylands och Tavstehus läns kavalleriregemente bodde i 16 år på Malmgård i slutet av 1600-talet, som den första invånaren på bostället. Malmgård fungerade i 125 år som soldatboställe. Släkten Glahn av nordtysk adlig härkomst levde i tre generationer i Finland. Parken pryds av dekorativa äppelträd i mitten vid ”kullen” och hela parken omges av ekar.
När Malmgård övergick att bli en statlig arrendegård ca 1820 firade Christina Reuterskiöld och Johan Becker bröllop på Malmgård. Deras son Waldemar Becker (1840-1907) levde ett spännande liv som officer i Finland, S:t Petersburg, Amerika och senare ännu i Europa och Egypten.
Waldemar Becker deltog i Maximilians fälttåg till Mexico, senare var han i påvens livgarde i Vatikanen och fungerade som generalstabchef i Serbien hos Milan I och även som officer i grekisk tjänst. I Egypten fick han hederstiteln Bei och använde namnet Becker-Bei. Senare skrev han som bosatt i Rom och Paris om att Finland borde bli självständigt. Han var alltså en föregångare med dessa tankar. Han använde då pseudonymen Ilmarinen. Stoftet av Waldemar Becker och hans grekiska hustru vilar på Sandudds begravningsplats med Ilmarinen inristat på svärdet vid sidan om den liggande granitstoden av paret Becker.
Agronomen Johannes Jernström (1844-1903), arrendator på Malmgård var en ivrig utvecklare av jordbruket i Finland genom olika organisationer. Han var med om att grunda Helsinge lantmannagille år 1882, den äldsta föreningen i Vanda och fungerade som dess ordförande 1884-1903. Dessutom var han sekreterare i lantmannagillen i Nyland och Tavastland. Johannes Jernström skrev i tidningarna Lantmannen, Biet och Lantbrukaren. Han bidrog till att organisationer inom mejeri- och trädgårdsskötsel grundades. En viktig bakgrundspåverkare var han för att få till stånd det statliga Jord- och skogsbruksverket. För kårböleborna var han en beundrad förkämpe och mecenat så att både ungdomsföreningshuset och byskolan kunde byggas. Han var en motkraft till fennomanerna inom jordbruksärenden.
14. Rukkila
Statsrådet bestämde att Malmgård överflyttas till Helsingfors universitets besittning år 1934. De första 8 åren uthyrdes Malmgård till Fångvården och fångarna iståndsatte åkrar och byggnader på Malmgård.
Från år 1942 fungerade Malmgård som en försöks-och undervisningsgård under jord-och skogsbruksfakulteten och omfattade ca 550 ha av vilka odlat ca 190 ha.
På gården utövades också boskapsskötsel med kor, svin, höns och till och med kalkoner. På Malmgård ordnades en landsomfattande tävling i plöjning med häst år 1947 och en lantbruksutställning år 1956 som besöktes av president Kekkonen. Kårböle sångkör uppträdde i Helsingedräkten.
Arbetseffektivitetscentralens första försökskök fanns på Malmgård. Det första torkskåpet ovan diskhon har utvecklats av Maiju Gebhard. Många jordbruksredskap har utvecklats och testats på gården i ändan av Rukkila såsom MK-harven (Matti Kares).
Byggnaden som fått sitt namn efter professor Rurik Pihkala ombyggs år 2017 till ett bostadshus med 39 bostäder. I närheten byggs även längs med tågbanan under år 2017 nya höghus som tillför ytterligare ca 700 nya invånare till området.
Rukkila, jord- och skogsbruksforskningens huvudbyggnad från år 1952 har ombyggts till bostäder.
Malmgårds kapell 2014, byggt till inspektorsbostad på 1940-talet.
15. Malmgårds kapell
Malmgårds kapell blev ombyggt från bostadshus, inspektorsbostad
till kapell år 2014. Jord-och skogsbruksprofessorn Martti Sipilä bodde i huset med sin familj ända tills deras egna hus blev färdigt i Kårböle vid Brandvägen 9.
Under kriget sökte man skydd i husets källare. Det berättas också att Marskalk Mannerheim hade stannat i närheten på sin väg till S:t Michel vid ett bombardemang men bomben slog ned en bit västerut från kapellet. År 2017 är kapellet till salu.
16. Boställsskvären
Laidunmaa av Hanna Vihriälä, 2011
Arkitektur av Ralph Erskine i Malmgård
Åkrarna på Malmgård förvandlades till ett unikt bostadsområde för ca 8.600 invånare under 1980-talet. Den år 1975 byggda Mårtensdals banan, nuvarande Ringbanan, ökade trycket på bostadsbyggande kring banan. Stadsplaneraren Heikki Kaiteras vision innebar ett område med vindlande gator, torg och stenfotsaffärer. Konst som är tillgänglig för alla som rör sig på området ser man i konstnären Hanna Vihriäläs verk Laidunmaa från år 2011. Mitt i skvären kan man hitta en ko i stenen.
En observant blick kan hitta fjärilar i brons i ytterväggarna av trapphusen. Den i Stor-Britannien födda, men i Sverige verksamma arkitekten Ralph Erskine bads delta i planeringen av området. Det gjorde han tillsammans med invånarna. Detta var något nytt. Ralph Erskine har lagt sitt avtryck i de färggranna terrasserade originella husen i ett helt kvarter i Malmgård.
17. Malmgårds daghem
Skyddat en bit från Löjtnantsvägen ligger det svenskspråkiga Daghemmet Malmgård.
Daghemmet erbjuder dagvård i två grupper, en grupp för små barn och en för lite större. Utgångspunkten i daghemmet är att se ”Med barnets ögon”. Att daghemmet ligger ett stenkast från Malmgårds tågstation underlättar tillgängligheten både för föräldrar och personal.
18. Hundpark, odlingslotter (Vanda)
Tidigare åkermark utnyttjas som inhägnad hundpark i omedelbar närhet till stadsdelen Myrbacka i Vanda. Bredvid ligger odlingslotter som i första hand hyres åt medlemmar inom det socialdemokratiska partiet. Hotade av Ring II.
19. Husbacka
Stamhemmanet Husbacka har anor från 1500-talet och huvudbyggnaden på Husbacka är ett tegelhus från 1960-talet som i detta nu används som ungdomshem. På backkrönet kan man se stenfoten till huset som revs då tegelhuset blev färdigt. På Husbackas marker har byggts höga flervåningshus i början av 2000-talet till hem åt hundratals nya kårbölebor.
20. Abrams
På motsatta sidan om sandvägen ligger huvudbyggnaden på Abrams från år 1926. Den ståtliga byggnaden är hem för Olof Skogman med fru, tillhörande släkten Sandström.
Abrams har anor från 1500-talet och namnet kommer möjligen av kaplanen Abraham Henrici som var ägare till gården i början av 1600-talet. Släkten Sandström har ägt gården sedan år1687. Sigrid Sandström mottog som representant för släkten Sandström vid lantbruksutställningen år 1956 på Malmgård tavlan som hedrar släkten för kärlek till fädernejorden och vår modernäring.
Abrams huvudbyggnad
Sigrid Sandström var den första ordförande i Kårböle marthakrets (gr. 1936). Sigrids syster Dagmar var speciellt omtyckt för att hon alltid hade karameller åt barnen.
I Abrams ladugård fanns ännu på 1950-talet 20 kor bl.a Desiré, Margareta och Birgitta, namn inspirerade av de svenska prinsessorna. Hästarna var 10 st bl.a Lisa, Ingeborg, Lärkan och Pålle. Gården delades mellan syskonen Sandström.
Edgar Sandström fick ett område som kallades Myyrämäki där ridtävlingar ordnades i samband med Olympiaden år 1952. I publiken i Myyrämäki fanns bl.a. drottning Elisabeth och prins Philip av England.
21. Ring II
Då du fortsätter tillbaka mot branddepån, mot höghusen och Gamla Kårbölevägen, beträder du ett område som reserverats för byggandet av Ring II. Här kräver vägen en hög bro över Rutiån och en djup inskärning mot Tavastehusleden pga. av stora höjdskillnader.
Planen för Ring II har funnits allt sedan början av 1960-talet, då stora trafikleder var populära. Ring II berör kommunerna Esbo, Vanda och Helsingfors. I Esbo har vägen byggts från Västerleden till Gamla Åbovägen. Helsingfors stad motsatte sig länge Ring II, men för att förverkliga Västmetron krävde Esbo stad att Ring II planeras ända till Tavastehusleden.
Aktiva kårbölebor har alltså i minst 50 år skrivit besvär och vädjat för att Kårböle by besparas från ytterligare en stor trafikled. Kampen fortsätter.